Lyfter inte ett finger

Många många många gånger får jag höra "varför inte börja idag? Varför inte lägga om kost-och-träningsvanorna redan nu? Varför inte börja banta nu?" och varenda gång känner jag hur hela mitt inre raserar.

Hur ska jag kunna säga orden högt utan att folk tycker att jag är en fet självömkare som förtjänar sitsen jag satt mig i?

Jag tycker att jag gör något. Jag kämpar för den här operationen. Hela mitt liv kretsar kring att ringa och tjata på sjukhuset, kring att läsa vad man ska äta efteråt, kring att försöka 'greppa' hur mitt liv kommer bli.

Jag har varken lust eller ork att försöka banta nu. För det slutar som det alltid gör - jag misslyckas, och efteråt så tröstäter jag tills jag väger några kilon mer än innan bantningen. DET ÄR DÄRFÖR JAG SKA GÖRA OPERATIONEN.

Men detta kan jag ju inte säga högt. För dessa ord går inte in hos folk. De förstår inte innebörden bakom orden. Säger jag detta högt, så kommer de bara tänka "inte konstigt att du är så fet".