Monster Sug

 Igår och idag har varit helt hopplösa. Är SÅ hungrig o sugen på typ allt onyttigt som finns. Kanske är det hormoner pga "röda veckan".. 

Men den tanken gör mig irriterad. Det kommer att finnas bra dagar jag vill Fira och Belöna mig själv, det kommer finnas deppiga dagar då jag vill Trösta mig själv. Det kommer finnas dagar jag är sååå trött att jag bara vill slopa allt som gör att jag mår bra. Ska jag verkligen ens överväga att rasera flera veckors framsteg pga ett sug som säkerligen bara kommer bli värre om jag viker mig?

Och så blir jag irriterad för jag har letat i fyra olika butiker efter Marabou Fin 70% hallon... hittar den inte. Och på hyllorna står en massa av min favoritchoklad på extrapris plus en nyhet jag inte smakat.. 

Det känns som att universum testar mig hårt just nu. 

Svart eller vitt

 Kan inleda med att jag började grubbla för några veckor sen över hur svart eller vitt jag brukar leva.

Antingen:

äter jag galet mycket choklad. 100g-500g om dagen. Vill nästan uteslutande ha pasta eller friterad potatis som mat. Helst med mängder av grädde och ost till. Jag äter grönsaker om det finns, men bryr mig sällan om att fixa det till maten jag själv lagar. Orkar jag inte laga mat blir det vitt rostbröd med ost på. Energidrycker ersätter både kaffe och vatten. 

Aktiv finns inte på kartan. Allt är jobbigt. Att gå mellan soffan o köket är jobbigt. Att gå till bussen är jobbigt.

Eller:

Äter fiberhavregrynsgröt med frukt eller osockrat äppelmos. Bara 70% choklad, en ruta eller två per dag. Dricker kaffe och bubbelvatten. Banan eller knäckebröd till mellanmål och mycket grönsaker eller sallad. Snålar dock inte på fettet, både smör och grädde används flitigt. Äter sötsaker men bara om man fikar eller det är kalas.

Går upp 4-5 på morgonen och promenerar en halvmil. Resten av dagen latar jag mig med gott samvete eller håller igång med allt som behöver tas itu med.

Både vänner o familj brukar bli oroliga när jag slagit över till hurtig och nyttig. Alla ser helst att jag lever lite mitt emellan, men varenda gång jag försökt så eskalerar det och jag börjar äta väldigt ohälsosamt.

För några veckor sen bröt jag ihop över min ekonomi, och tog en titt på vad jag spårat ur med. Utöver spontanshopping så blev jag mörkrädd av matkontot... som minst till hälften bestått av godis, choklad och allt jag nämnde högst upp.

Så för snart två veckor sen tog jag mig i kragen. 

Grötfrukost. Mörk choklad. Kaffe o vatten.

Promenad varje dag, varierar mellan 15-45 min. Gissar att genomsnittet är 2,5km. 

Svårast var definitivt att slopa mjölkchokladen.

Just nu kämpar jag mot suget/vanan att äta mörk choklad eller nåt sött efter VARJE måltid. Jisses.. det känns som en tvångstanke.. Jag blir besatt av tanken på NÅT sött, vadsomhelst! Och det går trögt att få igång grönsaksätandet, men fruktätandet ökar.

Så.. Nu är jag igång. Bollen är i rullning.

Vikt: 72,5kg

Hundpromenad

 Det blev inget mer trädgårdsarbete igår, och även om det inte var en super-aktiv dag känner jag mig nöjd, för jag gjorde NÅT fysiskt ansträngande. 

Så igår var en vinst. Liten, men vinst.

Idag gick jag ut med hunden. Mycket längre promenad än jag tänkt mig, och det känns riktigt bra! Ytterligare en utomhusaktivitet! Jag är ju både lat och inne-människa.

Har aldrig velat ha hund, och har alltid buttert tänkt att skulle jag bli tvingad till det så hade det iaf gett mig en anledning att gå ut och gå varje dag? NOPE. Det går att vara lat o ha hund samtidigt- när man har en rejäl trädgård hunden kan springa som en tok i.

Men den här jycken, han har omvänt mig lite. Många hundar är himla fina och mysiga, även om han fortfarande är "jobbig" nästan varenda dag i mina ögon. Men kanske är det just för att han är understimulerad! Jag skulle göra oss båda en tjänst om jag går ut o går rejäla promenader med honom.

Det är dock inte Min hund från början, utan jag har blivit hans bonusmatte. Så han är inte understimulerad hela dagarna, bara under de timmar jag har honom. 

Hursomhelst. 

Idag är också en vinst.

Nystart

 Hur många nystarter har jag inte gjort? Hur många gånger har jag inte försökt resa mig? 

Två år, ett år, en månad, en vecka, en dag.

Av nån anledning trillar jag alltid dit igen. På för näringsfattig kost. På alkohol. På socker och fett. På lathet.

Jag har alltid nån ursäkt jag drar för mig själv också. Att jag inte hinner. Att jag måste lägga energin på annat. Att jag måste prioritera tid över hälsa. 

Tanken slog mig idag att jag kanske skulle börja blogga igen. Försöka tända gnistan igen. Återfå känslan av att Jag Kan!

För nu är jag så otroligt less på mig själv.

Idag har jag trädgårdsarbetat i 1 timme. Fick bara 1/4del av det jag ville gjort. Målet är att köra minst 1 timme till. Ryggen skriker redan i protest, för att jag är så förslappad. Så.. ja. Kommer jag mjukstarta eller dra på rejält?