"Att bli smal löser inte alla ens bekymmer.."

En utav sakerna jag ofta tänker på och ser fram emot är att ännu en gång kunna flörta med en snygg kille och få respons.. något som inte fungerar riktigt bra idag då jag är så pass överviktig. Och jag tycker inte att det är elakt att avvisa någon för att denne är fet (som jag tidigare nämnt), för jag skulle inte heller vilja flörta eller uppmuntra någon jag var oattraherad utav.

Och så idag poppade en fras upp i mitt huvud, något så många människor nu sagt till mig att jag är redo att explodera nästa gång någon säger det.

"Att bli smal löser inte alla ens bekymmer.."

Något väldigt uppenbart. Framförallt för de som varit feta innan de blev smala. De kan ju dras med kroniska besvär efter fetman, de kanske har en jätteskrynklig mage/överflödshud? Kanske förändras dom som person efter en sådan livsomställning? Och för att inte tala om att man ALDRIG blir nöjd. När övervikten inte längre är ett problem så lär man ha världens komplex för andra delar av sin kropp, näsa, mun, fötter, rumpa?

MEN.. oavsett om man är nöjd med sig själv eller inte så är det ett faktum att man är mer attraktiv på kärleks-marknaden som smal. Så där är ju slaget vunnit. Och även om man ändras som person så är man förmodligen lite mer nöjd när småsaker i vardagen hela tiden förbättrats. Mindre tungt att gå, mindre ont i knäna, lättare att hitta kläder, inte behöva gå hungrig ofta etc.

Så.. jag VET att inte alla bekymmer i världen försvinner.. men de jag våndas mest över just nu försvinner förhoppningsvis. Och ingen kan smälla i mig något annat.



Ps. Att vara oattraktiv (fet) för något man är till följd av ett DÅLIGT livsstilsval.. ÄR värre än att vara oattraktiv (smal.. men rynkig? :P) för något man är till följd av ett GOTT livsstilsval!