lördag 29 augusti 2009

Glad, kunskapstörstig och lite irriterad

Min lycka är gjord (nästan, allra bäst hade varit om siffrorna på vågen kunde röra sig lite!) för igår provade jag ½ skiva lingongrova, och det gick UTMÄRKT att äta :) Sen igår har jag totalt fått i mig 2 skivor från limpan, och jag har på både kalkon, keso, ost, tomat, saltgurka osv på! MMMMM så gott! Nu vet jag att lingongrova inte är det bästa fullkornsbrödet, att det inte ens är speciellt mörkt, men jag HATAR verkligen riktigt mustigt supermörkt bröd. Men lingongrova är en rejäl kontrast till alla ljusa rostmackor jag brukade frossa på i mitt förra liv! Är VÄLDIGT sugen på att steka ett ägg och lägga på mackan ikväll ;)


Och tillsist hittade jag en väldigt bra blogg med MYCKET bra information ang mat. Den är INTE riktad till magsäcksopererade, utan till alla. HÄR ÄR BLOGGEN
Och vad som fick mig att fastna var följande inlägg/text:

"Varför äter vi mer än vi behöver?
Varför kan vi inte följa våra signaler? Fungerar vi inte längre? Jodå, vi fungerar alldeles utmärkt. Men våra signaler är skapta för att vi ska överleva under tuffa förhållanden. När det fattas både energimat och näringsmat.

Näringsmaten är proteiner och fett. När vi fått tillräckligt så blir vi mätta. Vi behöver inte mer näring än vi har behov av.

Energimaten är kolhydrater. Hjärnan lever bara av kolhydrater så därför finns det ingen mättnadskänsla för dessa. Vi ska äta så mycket det bara går. Till magen är full. Skulle vi ha turen att hitta för mycket kolhydrater vid enstaka tillfäleln är kroppen så smart och duktig att den kan omvandla dem till fett och lagra dem.

Söta kolhydrater till och med blockerar mättnadskänslan så vi verkligen ska kunna få i oss allt.

På överlevnadstiden var detta ett enastående system. Idag är det katastrof."
Läs hela inlägget om varför vi äter för mycket HÄR!

Jag kanske är efter och alla andra redan vet allt det där, men jag hade ingen aning! VÄLDIGT intressant! Vet inte vad jag ska göra med faktan dock, då GI eller LCHF kost inte är aktuellt för mig just nu. Men i framtiden kanske... ;)


Ps. Jag har blivit en sån där jobbig person som stör mig på folk som bara pratar å aldrig gör något. En gammal bekant har pratat om bantning i över två år nu, men hon gör inget på allvar. När hon säger att hon ska sluta med godis så berättar hon nästan dagligen om hur hon "fuskat" och druckit lite cola och ätit lite snask, och när hon ska gå på pulverdiet så tar hon EN PÅSE som mellanmål, o resten av dagen äter hon kinamat, smörgåsar och på kvällen går hon ut och häver i sig sprit. JAG STÖR MIG! Och det värsta av allt är att jag var PRECIS SOM HENNE för några år sedan. Hur kunde jag bete mig på det viset? Det är ju pinsamt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar