Utsidan räknas nog...

"Det är insidan som räknas" är en otroligt fin tanke, och visst stämmer den.. till viss del. Är man för ful på utsidan vill folk oftast inte ge insidan en chans, så egentligen är det utsidan som räknas, men insidan som spelar störst roll i längden? Inte ett så fint talesätt kanske, men i min värld stämmer det.

De senaste åren när jag suttit på bussen har det känts plågsamt, för inga killar har sökt ögonkontakt, och om jag försökt så... ja det funkade helt enkelt aldrig. Jag fick ingen ögonkontakt.

Igår på bussen kom jag på en kille med att titta på mig. Jag trodde han snabbt skulle titta bort när jag upptäckte honom, men istället så började han stirra ännu mer intensivt. Jag började rodna som en tok och då log han... Och det otroligaste av allt var att han var SNYGG. Moderna kläder, min ålder, stylat hår... (och till skillnad från killen på den där festen var ju den här snubben nykter)


Har jag blivit tillräckligt smal för att bli vacker i andras ögon nu?

Ps. Gjorde om bloggdesignen, allt svart + de skrikiga färgerna gjorde ont i ögonen. Vet inte hur nöjd jag är med den här designen heller, men det känns skönt med lite förändring på bloggen med tanke på hur mycket jag själv förändras :)