Hursomhelst. Precis innan min op så sade en kompis till mig
"Tänk nästa sommar Fattie. Då kommer du kunna gå runt på stranden i bikini och stolt visa upp din skrynkliga mage!"
Jag trodde inte hon var riktigt klok. Att man varit tjock ska man ju SKÄMMAS för! Och vem tusan går i bikini ifall man har skrynklig mage? Hon fortsatte säga
"Jamen tänk, alla kommer ju FÖRSTÅ hur mycket du gått ner! De kommer bli imponerade!"
Men jag tyckte fortfarande hon resonerade helknasigt.
Jag ställde mig framför spegeln nyss iklädd bara jeans, och jag blev helt paff... Jag börjar älska min kropp. Jag menar.. det är INTE en vacker kropp. Den är fylld med bristningar, ett veck under magen, hängiga bröst, ärr överallt... Men jag börjar älska den. Jag kan inte ens säga varför... jag har tillochmed börjat se det vackra i den.
Och alla bristningar, ärr osv? Jag tittar på alltihop och tänker "min kropp speglar vem jag var, och vem jag blivit". Jag kan liksom... se bortom ärren, huden och bristningarna helt plötsligt.
Så det här är en bra dag. Första dagen i mitt liv som jag tittat på allt det DÅLIGA och ändå sett det vackra. Så jag tror jag börjar förstå vad min kompis menade. Skrämmande att det skulle ta såhär lång tid, men jag tror att jag äntligen fattar.
Ps. Ska ta lite bilder där jag visar med ett måttband hur mycket jag minskat över olika kroppsdelar! Kommer nog om några dagar! :)
Ibland tar det så lång tid att förstå en del saker. Kanske för att man ska lära sig av resan. Dåliga dagar kommer då du kommer hata den igen, men som vi pratat om tidigare tror jag... Ibland borde man bara vara tacksam att han har en kropp som liksom... tar en frammåt alla dagar. Vill man gå dit, så gåren dit liksom. Den lyder en. Det ere inte allas som gör. Hoppas vi hörs msn snart bruttan! Hittade förresten din blogg när jag sökte om Zumba på google. :P //du vet vilken karlstadtös det är frågan om här! :D
SvaraRaderaIntressant blogg! Jag ska läsa de äldre inläggen också! Jag är själv väldigt överviktig och har jobbat med att gå ner i vikt själv i cirka fyra års tid, men har nu äntligen tagit hjälp av sjukvärden och PT. Vad fick dig att bestämma dig att göra en op?
SvaraRaderaJag tror det har lite med åldern att göra med. Hatade min kropp för bara något år sedan. Nu gillar jag mig själv men jag vill gå ner i vikt mest för min hälsas skull.
SvaraRadera