"Tjocka människor måste vara idioter"

Något jag avskydde allra mest som tjock var att så många trodde jag var korkad. Och fortfarande, varenda gång en smal antyder att någon (överviktig) är korkad blir jag vansinnig.

Jag uttryckte min förtvivlan hos mamma redan som tonåring, för om något VERKLIGEN bröt ner min självkänsla, så var det att folk trodde jag var korkad. Och som alltid vet min mamma att det hjälper inte att trösta mig genom att säga vad jag vill höra (att jag inte alls är korkad), utan det enda som hjälper är att rationalisera folks beteende, att få förklarat för sig VARFÖR de säger och tänker som de gör. Så att man kan förstå.

Varför tror så många att tjocka människor är korkade?

"Fattie, dom tror att du är ointelligent för att du är överviktig. Tyvärr är det så enkelt. Dom tror att du helt enkelt måste vara väldigt osmart, för annars hade du vetat vad du gjorde för fel i takt med att du ökar i vikt. Dom tror att du inte förstår eller vet vad du behöver göra för att gå ner i vikt."

Jag grubblar fram och tillbaka än idag på detta som hon sa till mig. För visst är det sant, faktum är att jag pratat med några smala vänner genom åren där jag frågat rakt ut om de tror att tjocka människor ÄR ointelligenta, och de har svarat att Ja det tror dom.

Hur många överviktiga (som kämpar med vikten ska väl förtydligas) vet INTE hur man äter rätt? Hur många förstår INTE att man helt enkelt måste träna för att få resultat? Hur många SAKNAR faktiskt kunskapen om HUR MAN GÖR FÖR ATT GÅ NER I VIKT ? Jag gissar på; INGEN. Så gott som alla VET HUR de BÖR göra.

Så varför är man då överviktig? Varför ökar man snarare än att minska i vikt? Det finns hur många olika anledningar som helst, och framförallt individuella. För vissa handlar det om bristande självdisciplin, i andra fall är mat en slags "självmedicinering" (typ tröstätande, hetsätande etc), vissa har psykiska barriärer som står ivägen och som de inte vet hur de ska ta sig över, runt eller bryta ner... Listan kan säkert göras oändlig. Men jag har aldrig i hela mitt liv mött på någon som varit för DUM för att förstå hur man går ner i vikt.

Jag skulle nästan vilja säga att det är den smala människan som tror stenhårt att tjocka människor är tjocka för att de är ointelligenta - som är den korkade.

Och jag säger inte detta för att jag är arg på smala människor som så envist tror på att tjocka människor är korkade, utan för att de helt enkelt framstår som korkade i mina ögon.


Säg att "Lisa" är smal och har en klasskamrat - tjocka "Ellen". Genom åren kan man jämföra Lisa och Ellens framgångar inom skolan. Lisa får oftast "G" eller "VG" på sina prov och uppsatser medan Ellen får överlag MVG. Ändå så tror Lisa att Ellen är korkad, för hon är tjock. Det spelar ingen roll att Lisa får svart på vitt att Ellen INTE är korkad, för på en punkt misslyckas Ellen bevisa sin intelligens enligt Lisas logik, och det får allt det andra att blekna.

Det är DET scenariot som får mig att känna att det nog är den inskränkta personen som inte tar hänsyn till alla omringande omständigheter och faktorer.


Nu medan jag skriver så inser jag att det inte är dumhet från "Lisas" sida som får henne att se på "Ellens" situation med tunnelseende; utan snarare oförståelse. Eftersom hon själv inte har eller har haft problem med vikten så kan hon inte förstå att det säkerligen finns hundra olika bakomliggande orsaker till "Ellens" övervikt, utan för henne är lösningen så löjligt enkel och uppenbar, att alla som inte kan se lösningen så som hon ser den, helt enkelt måste vara korkade.

Och som tjock försökte jag många gånger om att förklara för smala att jag VISST visste hur jag behövde göra för att gå ner i vikt, men att det helt enkelt inte GICK. Att jag inte kunde motstå suget, hungern och allt det där. Att det kändes som om jag inte hade någon kontroll. För visst borde de då sympatisera med mig och sluta tro att jag är korkad när jag så fint förklarade det hela för dom?

FEL. De trodde mer inbitet än någonsin att jag var en idiot. För hur dum i huvudet måste man inte vara för att HA lösningen men VÄLJA att inte anamma den?

Detta är ytterligare ett bevis på tunnelseendet dessa människor har. De kan inte förstå eller ta till sig att man som tjock INTE alls VÄLJER att fortsätta sabotera för sig själv. Att man känner sig -och så länge man själv tror på det så ÄR man- maktlös.

Detta innebär ju alltså ÄN EN GÅNG att det i grund och bottnen och OFÖRSTÅELSE och OKUNSKAP som leder till fördomar och förutfattade meningar...

Har man rätt att vara arg och upprörd på människor

som helt enkelt inte vet bättre?