Fjärilar

Åh.. Komplicerade, hemska, underbara liv...

I mars fick jag upp ögonen för någon annan än Vikingen, men av flera olika skäl försökte jag mig aldrig på att närma mig honom. Tror det var vid tre olika tillfällen jag gick i tankar på att försöka flörta eller fånga hans uppmärksamhet, men det kom alltid något i vägen eller så hände det saker som fick mig att tro att det inte var någon idé.

Men så nu nyligen så sa det bara pang. Jag är osäker på exakt vilken dag det var, men min flyktiga dagdröm började bli verklighet. Vi har båda skrattat nu efteråt åt hur vi båda varit rakt framför näsan på den andre men inte vågat ta initiativ eller visat att vi var intresserade. Så nu är min mage fylld av fjärilar. Men visst, jag är helt jävla skiträdd också. Saker på det känslomässiga planet har inte direkt gått bra de senaste månaderna och jag är otroligt rädd att även detta ska glida mig ur händerna.

Det tråkiga är att Vikingen inte tagit detta särskilt bra. Jag vet inte exakt hur svår skada vänskapen tagit men jag försöker visa att jag alltid kommer vara där för honom. Han är dessvärre invecklad och därför vet jag inte riktigt hur det kommer gå..

Men just nu, är jag lycklig.
Solen skiner. Sommaren är här. och jag fullkomligt drunknar i hans bruna ögon.