"För bekväm"

Jag insåg nu i veckan att jag verkligen blivit FÖR bekväm. Äter för mycket mackor (inte mycket godis dock) och för mycket energidricka, speciellt i förhållande till hur lite jag rör mig.

Men jag har varit så ofantligt bekväm de senaste månaderna. Alla tycker jag är smal, lyfter upp och bär omkring på mig, säger att jag är vacker, uppmuntrar mig att äta mer. Jag slutade ju tillochmed väga mig för att jag kände att det där med vikten inte var viktigt längre, sålänge jag liksom inte spårar ur och börjar gå upp för fort eller för mycket.

Men som sagt.. nu i veckan insåg jag att jag blivit FÖR bekväm. För jag kommer nätt och jämnt i mina sommarkläder sen förra sommaren. Jag KAN få på mig dom, men dom sitter absolut inte bekvämt utan alldeles för tajt. När jag upptäckte detta så ställde jag mig på vågen och fick se svart på vitt att jag faktiskt kommit upp till min "röda zon"-vikt vilket är 65kg. För min del känns det okej att pendla mellan 58-63 sisådär, men 65.. det är vikten jag alltid hamnar på när jag blivit FÖR lat eller FÖR slarvig med maten.

Sååå. Jag vet inte exakt hur jag ska komma ner ifrån min röda zon. Bantning och liknande är uteslutet utan jag ska nog bara försöka göra som tidigare gånger. Använda det sunda förnuftet, minska på mackor och socker osv och försöka röra mig mer - det gamla vanliga. Men nu har det gått 3 år sedan jag opererade mig. Det blir allt svårare/trögare att gå ner i vikt ifall jag lagt på mig, så frågan är om "mitt gamla vanliga" kommer räcka till den här gången.

Vi får väl se!


Hur går det för er?
Gått upp eller ner i vikt nu till sommaren?


Ps. Fick en fråga i kommentarerna om hur jag tappade fettet på armarna och brösten. Faktum är att jag inte gjorde något alls, armarna var en av kroppsdelarna som bara automatiskt blev smalast, och att brösten försvann är inget jag glädjs över. Hade jag vetat exakt hur man får bröst att krympa eller växa hade jag fått mina att växa för jag känner mig otroligt platt numera...