tisdag 10 mars 2009

Jag måste behålla envisheten

Satt hemma hos min kära mor igår och drack lite kaffe. Efter en stund börjar hon prata med mig om att jag MÅSTE ringa Byhåla så ofta jag kan. "Vart står jag i kö nu? Hur många är det framför mig?" och bara agera korkad eller ohälsosamt nyfiken ifall de påpekar hur ofta jag ringer "Vaaa? Nämen jag vill bara veta om jag flyttar mig framåt eller bakåt i kön?" Suck.

JAG ÄR FEG. Och all ork jag hade har börjat ta slut. Det känns lite som att det inte spelar någon roll hur ofta jag ringer, eller hur mycket mer jag försöker läsa på nu.

Från början skulle jag totalt få vänta 9 månader, jag skulle slippa flytet, och allt var frid och fröjd.
Nu kommer jag ha fått vänta i 1,5 år, jag måste flyta i 2 veckor, och de blir mer och mer otrevliga mot mig.

Men det är lustigt.. om jag ringer direkt till kirurgmottagningen så får jag alltid prata med en positiv, gullig och glad sköterska. Men så fort jag måste prata med sköterskan som har hand om köerna så möts jag av en vresig och otålig röst som inte gillar mina frågor.

Sååå... jag sitter å försöker tala vett med mig själv. Få mig själv att ringa. Men jag är feg, och orken har som sagt stuckit sin väg.


Ps. Nyaste problematiken med övervikten: Dålig sömn. Dels har jag börjat få extremt ont i nacken, och jag kan sova uppemot 14 timmar på ett dygn - och ändå vara som en zombie hela dagen!! Har en känsla av att jag andas dåligt när jag sover.. Dumma dumma tjockismage.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar