torsdag 16 juli 2009

Inget sug alls

Det går långsamt. Allting går långsamt tycker jag. Men på sätt och vis händer det ju saker också.

För det första har jag tappat ALLT sug för ALLT. Det enda jag verkligen älskar dygnet runt är vatten. Men mat? Usch. Jag har börjat hata att äta. Det kan vara hur god mat som helst, det känns helt enkelt inte kul/tillfredsställande att äta.

Utöver det har mina smaklökar ändrat sig (har läst om andra viktopade som upplevt samma sak, så jag blev inte jätteförvånad). Saltar mindre på maten, och saker jag brukade älska smakar inte speciellt gott längre (t.ex. brieost känns smaklöst, scans köttbullar har en konstig bismak, diverse pastasåser smakar unket, och svamp smakar nästan inget alls). Dock tycker jag mat luktar otroligt gott, så jag blir alltid jättebesviken när jag äter.

Och numera kan jag inte dricka i samband med måltiden utan måste vänta ungefär 20min efter att jag ätit, annars får jag extrema magsmärtor. Och jag kan heller inte äta lika mycket som jag gjorde i början (DET är skitkonstigt tycker jag! I början kunde jag dricka och äta på samma gång, och jag fick lätt i mig både 1 riskaka + en hel banan) nu får jag i mig 1 knäckemacka utan pålägg och därefter är jag så mätt att jag storknar. Försökte nyss äta en nektarin och fick sluta efter halva. Trodde magen skulle explodera.


Det finns dock en sak som både var gott och gick bra för mig att äta, och det var köttfärslimpa med potatismos min mamma bjöd på. Det var godare än något jag ätit sedan open, och jag fick inte ont i magen efteråt! HALLELUJA!

Och tillsist: Innan open brukade min mage bli väldigt besvärlig när jag drack kaffe. Dessutom mådde jag ibland illa av det. Numera dricker jag iof kanske bara 1 kopp kaffe i veckan, men den där koppen är som balsam för magen. Har jag ont i magen försvinner det direkt så fort jag druckit kaffe! Iof tycker jag kaffe smakar värre än någonsin, och jag känner mig inte pigg av det längre. Men min onda mage uppskattar VERKLIGEN en kopp nu och då. Haha, är skitlustigt!

Ps. Alltså... för att vara en fd "matmissbrukare" så tycker jag att jag tar hela den här förändringen med en väldig ro? Jag saknar inte att kunna vräka i mig mat, och jag saknar inte godis/chips etc. Jag har gått från att äta godis nästan varenda dag, och äta MÄNGDER med pasta/varmrätter/feta rätter i enorma portioner (typ.. 3 portioner kunde jag sätta i mig per måltid), till att ALDRIG vara sugen på något, och inte kunna äta mer än ½-1dl mat per måltid... OCH JAG TÄNKER KNAPPT PÅ DET? Jag väntar hela tiden på att jag ska KOMMA PÅ vad som hänt, REAGERA på nåt sätt, men icke..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar