Idag har jag funderat över två saker.
Det första är över ätbeteende. Jag känner mig lyckligt lottad att allt med socker (t.ex. färska jordgubbar med socker) blir så sött att jag tycker det smakar illa, och att jag inte är sugen på chips, läsk, choklad, godis, snabbmat, friterat etc etc.
Men nu får jag höra från flera håll att det bara är en period i början efter op man inte har något sug, och att det kommer tillbaka senare. Därför har jag nu bestämt mig för att inte ens PROVA chips, godis och läsk när jag väl blir bjuden eller det har gått så lång tid att det förmodligen skulle gå bra att äta.
För enligt mina tidigare erfarenheter så kan en enda liten smakbit förstöra flera månaders avhållsamhet.
Det andra jag tänkt på idag är viktnedgång och hur snabbt/långsamt det går. Än så länge går jag ner runt två kilo i veckan, och om det skulle fortsätta i den takten i fem månader till skulle jag komma ner till 53kg (vilket är helt omöjligt). Så nu börjar jag oroa mig för framtida platåer, eller avstannande i viktraset som gör att det kanske tar 2 år att bli av med kilona etc etc.
När jag läser i viktforumen verkar det som att ett fåtal tappar nästan ALLA överviktskilon utom 5-8kg på ett halvår, medan andra kämpar i över 2 år och ändå har ca 20kg (!) kvar att bli av med.
Så nu hoppas jag innerligt och intensivt att jag hamnar mittemellan. För jag behöver inga mirakel.. jag bara hoppas att jag inte behöver dras med mer än 10kilos övervikt när mitt första år har gått.
Detta är nog första gången jag tänker långsiktigt sedan jag opades... och det känns som att jag som vanligt önskar otroliga stora saker som aldrig kommer ske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar