måndag 5 oktober 2009

Vilken skillnad 7 månader kan göra...

För ungefär 7 månader sen var jag på den sista festen innan jag började totalisolera mig själv (jag började hata mitt utseende, mitt liv & tillvaro så mycket att jag undvek att ens gå utanför ytterdörren).

På den festen pratade jag med folk och hade det trevligt, men det var då jag verkligen fick nog också. Jag upptäckte nämligen att killarna behandlade mig som en "polare". Sättet de pratade på, hur de tittade på mig, skämten de drog... Det är lite svårt att beskriva men jag kände mig könlös efter den festen.


För några dagar sedan gick jag på fest igen, med samma människor, enda skillnaden var att jag nu vägde 30kg mindre. Alla killarna hälsade på mig och två verkade nästan blyga (? vet inte riktigt hur jag ska tolka Det..), en annan kille ägnade större delen av kvällen till att flörta hejdlöst med mig, men jag var inte ett dugg intresserad så jag smet snabbt ifrån honom.

Sen hamnade jag i köket med en kille jag suttit och pratat i timtals med på festen för 7 månader sedan. Jag märkte hur han försökte bryta isen lite, presentera sig osv. Jag började skratta och sa åt honom att vi har träffats förr och att vi pratat i flera timmar. Han såg total chockad ut. Jag berättar vad vi pratat om, men han minns mig inte, jag berättar vad för kläder och hårfärg jag hade förra gången men han minns mig inte, tillslut säger jag "Jag vägde 30 kilo mindre?" och han blir helt vit i ansiktet "Det förklarar nog varför jag inte minns dig..."

Det känns sorgligt att man var så könlös och osynlig bara för att man var stor, men just nu kan jag inte riktigt vara ledsen över det. Nu syns jag. Nu är jag en tjej. Och det var tillochmed en kille som flörtade hejdlöst med mig (även om jag inte var ett dugg intresserad så kändes det väldigt bra. Jag minns inte ens sist någon flörtade sådär med mig)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar