Fick några omtänksamma kommentarer till gårdagens inlägg angående att jag (och säkert flera) känner sig som en nykter alkoholist.
Faktum är att jag inte lider alls, tvärtom. Jag minns inte ens sist jag var såhär lycklig, och kunde njuta på det HÄR sättet av mat... utan att ösa i mig. Innan operationen var jag livrädd att "släppa ifrån mig" godiset, pastan och allt det där. Det var den enda "tryggheten" jag hade i mitt liv, så tanken på att ta bort det skrämde mig.
Men när jag vaknade upp efter operationen så, ja då hade jag ju redan gjort något så stort och drastiskt för att ändra på mitt liv. Godissuget hade inte försvunnit, men tack vare flytet hade jag ju redan varit utan godis och en massa annat dumt i två hela veckor! Det fick mig helt enkelt att vilja FÖRSÖKA fortsätta på samma spår.
Så vad är det för tråkigt liv med förbud jag lever? Enligt mig är det ett liv fyllt av LÄTTNAD över att inte känna det där behovet, det där suget som driver en från vettet.
Godis, såsom gelehallon, chokladkakor, chips, karameller etc. ALLT man kan hitta i godishyllan, det har jag förbjudit mig själv att äta. Även läsk, fast med läsken finns det undantag. I drinkar är det nästan ALLTID läsk, och jag ogillar att dricka ren alkohol. Och sen måste jag erkänna att jag inte kan föreställa mig julbordet utan åtminstone ett litet glas julmust. SÅ. Läsk får jag endast dricka ifall det är i en drink, eller en liten syndig slurk till julbordet ;) (Sedan open har jag druckit läsk.. 3-4 gånger ungefär?)
Men vad FÅR jag äta? Allting annat faktiskt. Igår åt jag en bulle medan jag fikade med min mamma, förra veckan åt jag pizza, på bion köper jag popcorn, och ibland kan jag ta några nötter. Dock har jag som regel att jag inte får köpa HEM bullar, popcorn etc eftersom risken finns att jag börjar missbruka allt sådant i brist på godiset.
Och det hela är.. UNDERBART. För när jag väl åt den där bullen igår så hade jag inte det MINSTA dåligt samvete. Med andra ord så har jag bara förbjudit mig från situationer och "gottit" som är lättast att missbruka. Det känns som att jag lever ett normalt liv, med normala vanor, och unnar mig som en normal.
Visst finns det dagar då jag blir sugen, men ju längre tiden går, ju enklare blir det att säga nej till mig själv. För när jag verkligen rannsakar mig själv, så frågar jag mig om jag verkligen skulle bli lycklig av en liten skål chips? Skulle det verkligen vara värt en stunds njutning för att kanske fastna i gotte-karusellen igen?
Allting handlar om för-o-nackdelar. om balans. Jag har äntligen hittat en balans som gör mig lycklig.
Ps. Svarar här eftersom hon inte hade någon blogg jag kunde svara i: Tack Caroline för dina värmande ord! Jag hoppas verkligen du lyckas och blir nöjd med din kropp :) Och vad kul att du blir inspirerad av min blogg och bilderna jag lägger ut!
jag fick jämt ångest när jag åt mat förut, eller ja godis. Det är något som börjar försvinna sakta men säkert =) Så himla skönt att bli av med den känslan!
SvaraRaderaJo, men det är så lätt att falla för frestelsen. Mat är trots allt ett missbruk som vilket annat missbruk. Har man en gång blivit sockerbeorende så är det inte lätt att ta sig ur det. Snacka om att vi är på bra väg!!
SvaraRaderaTack det värmde verkligen när du sa så där!! Blir helt rörd! =)
Vilket sammanträffande, jag skrev just om att jag inte har satt upp några förbjud för vad jag får äta och inte, jag har inga problem att stå emot, jag försöker göra medvetena val, men jag har inget mat/sockermissbruk i grunden heller, däremot så får jag tvångstankar och har svårt att finna en balans mellan att det är okej med mat eller inte okej med mat, börjar jag lägga upp förbud så resulterar det oftast i att jag börjar svälta mig själv.
SvaraRaderaKram på dig för att du är så duktig!!
Jag var på en föreläsning om narkotikamissbruk (läser till socionom). Föreläsaren visade en intressant bild där man jämförde vad olika substanser gör med olika centra i hjärnan. De som säger att socker inte påverkar hjärnan och att det inte är "allvarligt missbruk" de vet inte vad de talar om. Socker ger snabbare njutning än heroin! Jag tror dock inte på "matmissbruk", tror att det i grunden är allt socker som göms i maten...bra inlägg föresten *hejja dig*
SvaraRadera