Sug in sladdret!

Jag har funderat mycket över det här med "häng" som de flesta får efter viktnedgång... Vissa dagar tycker jag att min mage är otroligt hängig, andra dagar tycker jag den dragit ihop sig jättebra.

Det enda jag konstaterat helt säkert är att den är sladdrig, eller "lös". Det är som om huden (o även lite fett) som sitter längst fram/mitt i, samt allra längst ner är komplett oelastisk.

Har lite bilder som jag tog när jag vägde 78-79kg där jag slappnar och samt suger in magen. För när jag slappnar av ser magen bara lite småtjock ut, men när jag suger in den så ser man precis vart den där lösa huden sitter.

På de här bilderna från sidan t.ex så kan man se att det går jättebra att suga in magen (höger bild), men att det är en klump mitt på som helt enkelt vägrar sugas in.

Och här kan man se hur ojämn magen blir när jag suger in den (höger bild). Har även kallat bilden för "degmagen" eller "grötmagen" i ett tidigare inlägg.

Och de här bilderna får mig faktiskt att skratta. Såhär ser min mage ut underifrån när jag slappnar av (vänster) samt drar in den (höger).

Men trots att jag är medveten om skavankerna så hatar jag den inte, utan tycker mest det är kul att dela med mig av bilderna jag från början tog för min egen skull. Jag minns nämligen att jag var så rädd (många månader innan op) för hur min kropp skulle bli i takt med att jag gick ner.


Långt babbel om varför jag inte vill ha orealistiska förhoppningar:
Diskuterade häromdagen med en kompis kring varför jag inte tycker om att titta på/använda bilder av t.ex Heidi Klum i bikini som motivation. Hade jag inte förstört huden genom att gå upp så mycket i vikt så hade jag säkert kunnat intala mig att en sådan kropp vore möjlig att träna sig till för min del, men om jag lärt mig något de senaste åtta åren så är det att inte ha orealistiska förhoppningar. För det är det orealistiska tänkandet som bidragit till min viktuppgång genom åren. Jag siktade alltid för högt, och föll stenhårt varenda gång.

Nej, i dagsläget drömmer jag inte om att ha en mage som Heidi, eller att återfå samma kropp jag hade som 14åring. Jag drömmer enbart om att nå min målvikt och att må bra. Jag kan säkert träna så att kroppen verkligen kommer i form (ur hälsosynpunkt), men jag är inställd på att tycka om den som den blir i slutändan. Jag vill helt enkelt inte ha opererat mig, gett upp saker som godis och ändrat min livsstil samt tankesätt för att i slutändan bara se allt som är fel och inte blev perfekt.

Med det sagt: Jag kommer DEFINITIVT ha dagar då jag hatar min kropp och känner mig ful, men hellre några få dagar jag känner så
-än varenda dag.

Och jag dömer absolut ingen som sätter ribban skyhögt, eller drömmer/satsar på att få en kropp som hollywoodkändisarna! Jag ville bara ge MIN synvinkel på hur Jag tänker... För jag vet att det definitivt finns fler som jag.

Ps. Kan väl dock erkänna att jag lite smått börjat drömma om ett bröstlyft. Iof tycker jag brösten är snyggare Nu än när jag vägde 35kg mer, men det vore ändå kul att för första gången någonsin ha fasta bröst. Fast det är ju ett projekt för framtiden isåfall! Alltid är det NÅT som absolut inte duger haha!

HA EN JÄTTEBRA DAG ALLIHOPA! Jag önskar er all lycka med träning, dieter, operationer med mera!