Kotor ben och skelett

Veckans vikt: 63,5kg

Har nu stått still i vikt i tre veckor, om det beror på kakfrossandet eller något annat vet jag inte, men jag känner ingen större ångest eller liknande över det heller. Min kropp har kämpat medgörligt och effektivt länge nu, och vill den ta ett break är det helt i sin ordning. Börjar jag däremot gå UPP i vikt blir det till att göra något!


Idag provade jag vad jag kan göra med kroppen, hur jag kan böja den och liknande. Saker som att lägga benen bakom huvudet/pressade mot golvet går lättare än någonsin, och de andra ställningarna vet jag inte ens hur jag ska beskriva... är nog inget speciellt för smala och viga personer egentligen, men för mig som varit så otymplig i flera år känns det fantastiskt, som om hela kroppen plötsligt vore gjord av medgörligt gummi.

Varenda gång jag provar att "tänja på min vighets gränser" så blir jag sugen på att börja med yoga... Det vore verkligen kanon att lära mig det. Men eftersom jag ogillar gruppaktiviteter så vill jag helst införskaffa någon passande musik och en instruktionsbok så jag kan köra mitt eget race. Om någon vet en bra bok så hojta till :)

Men idag när jag rullade runt på golvet å drog i mina ben och levde runt så upptäckte jag plötsligt att det gjorde ruuuuuuskigt ont i nacken på mig, och när jag satte mig upp och lade handen på nacken så förstod jag varför. Ryggraden (eller kotorna högst upp i nacken rättare sagt) sticker ut. Så när jag låg på golvet "slog jag i" benen helt enkelt. Samma sak hände med svanken/rumpan typ, då var det bäckenet som gjorde sig påmint.

Jag har varit SÅ van vid att vara mjukt vadderad, att kunna sitta på golv i timmar utan besvär, och nu helt plötsligt får jag ont? Jag är absolut inte sur över det, utan istället har jag plötsligt fått en STOR förståelse för varför det te.x. faktiskt kan vara en GOD idé med yogamatta. För ett år sedan tyckte jag nämligen att yogamattor och dylikt var fixa idéer, och onödiga ting - eftersom det gick alldeles utmärkt för mig att ligga direkt på golv utan de minsta besvär. Så nu vill jag införskaffa passande musik, instruktionsbok OCH yogamatta. Utan yogamattan går det aldrig (?)

Ett av mina syskon har börjat skämta med mig och säger varenda gång vi ses:
"Att krama dig är som att krama ett anatomiskelett"
Vanligtvis brukar jag inte hålla med, men efter dagens hemmagymnastik och värkande nack-kotor kan jag inte annat än hålla med.

Ps. Har varit ute på 4 långpromenader (ca 1timme per gång) den senaste veckan. Jag hoppas jag kan öka detta till 7 dagar i veckan :) pepp pepp!