torsdag 6 maj 2010

Knasig & För smal

Lite tankar jag hade nu på morgonkvisten...

FÖR SMAL?
Dels så grubblar jag mer och mer på det här med att så många börjat säga "det räcker nu" till mig. Det är inte längre någon tyst liten uppmaning om att jag borde gå ner till min målvikt på 60kg och sedan VARA nöjd, utan numera säger folk saker som "oj så smal du blivit, det är nästan för mycket du gått ner, så nu får du akta dig"...

Vissa dagar tycker jag det är knäppt. För inte tusan har jag blivit supersmal, inte tusan är jag SÅ smal att jag ser sjuk ut? Men sen måste jag påminna mig om att jag är ganska självblind. Som stor kunde jag inte greppa HUR stor jag faktiskt var, och jag är säker på att det är likadant nu fast åt andra hållet.

Då började jag grubbla på om jag gör något speciellt för att gå ner i vikt nu... Jag håller ju fast vid mina regler om att inte äta godis, chips och dricka läsk, men utöver det? Nej. Varenda gång jag blir hungrig så äter jag. Min ena bror sa sist vi sågs "Gud vad du ÄTER hela HELA tiden!", hemma hos mina föräldrar är det lätt hänt att jag äter tills jag nästan spricker, och igår fikade jag med en vän och det blev totalt en muffin och två donuts för mig under dagen (visst, jag äter inte sötsaker varenda dag, utan detta är bara ett förtydligande av att jag definitivt inte svälter mig själv eller något annat för att gå ner i vikt, jag bara gör som jag gjort tidigare under den här resans gång).

Häromdagen frågade jag mig själv om jag kanske BORDE börja äta godis och sånt där igen, för att vikten skulle bli stabil då kanske? Men NEJ. Syftet med mina nya vanor är inte att tappa så mycket vikt som möjligt eller att balansera på en specifik siffra, utan att kroppen ska må bra och att mina nya banor ska sätta sig i ryggraden. Och självfallet förstår jag att jag inte kan gå ner hur mycket som helst.. Är ju därför jag kommer gå till läkaren om jag fortsätter ner till under 55kg. Jag tror det är sundare för vanorna och kroppen att stabilisera vikten utan att korka igen mina säkerligen redan misshandlade blodkärl och hjärta..

Jag undrar hur andra i min närhet ser på mig och tänker på mig. Jag känner av både att de är glada för min skull, men allt oftare känner jag nu en smygande oro. Jag undrar till vilken grad jag själv oroat mig om det varit ombytta roller? Jag vet sedan tidigare att jag alltid känt en klump i magen när någons viktnedgång ser ut att "gå för långt".. Och det är den vetskapen som gör mig mindre arg över folks uttalanden och reaktioner numera. Oro är omtanke.

TRÄNINGEN
Min faster har åkt bort och jag försummar mitt promenerande fullständigt. INTE BRA. Jag måste lösa det på något sätt...

DET ROSENSKIMRANDE
Jag tror att jag fortfarande är rädd. Det blir värre om kvällarna, då växer sig klumpen i magen riktigt riktigt stor. Igår visste jag knappt vart jag skulle ta vägen. Och jag är arg, för jag hade ingen aning om att jag var såhär pass "trasig" på den här punkten.

Killen är så himla fin och omtänksam. Han är seriös, lugn och jag trivs så ofantligt bra med honom.. Så jag ska helt enkelt arbeta med mig själv och att vara mindre rädd. Jag vill inte gå miste om chansen att bli lycklig bara för att jag är så.. knasig.

8 kommentarer:

  1. Nej, låt inte rädslan ta överhanden, det vore verkligen synd ju..:) Så härligt med fladdrande fjärilar i magen!!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Du är inte för smal. Om du fortsätter gå ner så tycker jag att du ska gå till läkare, men det har du ju ändå tänkt. Jag tycker inte heller att du ska börja köpa hem chips av den anledningen, då är det bättre att få näringsdrycker eller äta lite mer energirik mat. Man behöver ju inte käka pommes direkt... Fast åh pommes, haha!

    Det är så himla lätt att bli självblind. Men du vet ju vad jag sa igår, du är faktiskt inte bara smal, du är ju LITEN! Det är lätt att andra också blir lite blinda och tittar på storleken i förhållande till fel saker. Man kanske inte tänker på att personen har ganska liten benstomme eller är kort.

    Det kommer gå jättebra hur det än blir, det är jag säker på! Kroppen är en fiffinurlig manick :)

    Vad gäller det rosa luddet så är jag alltid öppen för relationsbabbel om du vill eller behöver prata av dig. I've been around the world you know ;) /Fellow knas.

    SvaraRadera
  3. Du är så fin som du är! och din personlighet gör dig bara ännu finare! :D
    Kroppen behöver vila ibland oxå! Tänk så! Men nästa gång någon ber om en fika, fråga om ni ska ta en promenad! ;D

    SvaraRadera
  4. Du får berätta för detta för dem. Att du förstår att dem blir oroliga för dig, men du äter bra och rätt. Du är fortfarande normalviktig och om du inte slutar att gå ner i vikt efter 55 kg så kommer du gå till läkaren för att få hjälp. Tror det skulle lugna dina nära och kära =D

    Se till att jobba med dig själv och att våga bli älskad och att älska tillbaka. Finns ju massvis av självhjälpsböcker. Förhoppningsvis någon bra också ;-D

    SvaraRadera
  5. jag håller med de andra kloka människorna här :) Du är inte för smal, du ser hälsosam ut :) men man kan förstå de andra människornas reaktioner. De har alrig sett dig så liten så det är på ngt sätt skrämmande för dom att du förvandlas utseendemässigt till ngn annan. Jag tycker heller inte att du ska äta "skit" för att stå stilla i vikten. När det är dax, får du väl börja äta större portioner med mat istället. Så länge du kan begränsa intaget av "skit" är det ju toppen. kroppen mår inte bra av det....det är bara glufs glufs som njuter *ler* kram på dig!

    SvaraRadera
  6. jag förstår att du inte ser att du blivit smalare. en spegelbild man sett i flera år byts inte ut på bara några månader. tyvärr ser man inte skönheten i sig själv! försök att säga till dig själv att du är smal ! och inte för smal utan perfekt!! puss på dig!

    SvaraRadera
  7. tycker inte att du är för smal i nuläget faktiskt, lite mera muskler skulle kanske inte skada, men du är jättefin :) Är imponerad av din viktnedgång! Starkt jobbat!!
    men som du sa, om du går ner mer så borde du nog gå till läkaren.
    och precis som anneli skrev så tror jag att de som oroar sig skulle bli lugnade om du sade åt dem att du inte försöker gå ner mer och att du går till läkare om vikten sjunker under 55 :)

    SvaraRadera
  8. Men Hallå? För det första, det är klart att folk börjar tycka tt du börjar blir "för" smal, du har gått ner SUPERMYCKET, det sticker folk i ögonen något enormt. Till viss del handlar det omtanke, dock tror jag det handlar mycket om avundsjuka.
    Börja äta onyttiga saker är ju verkligen bara dumt för det kommer din kropp inte må bra av eftersom det är en massa onyttiga saker och gifter som vi INTE behöver få i oss! Eller hur?
    Jag tycker att du är jätteduktig och din kropp kommer sluta att gå ner i vikt när då kommit till den vikt som gör att du inte behöver gå ner mer längre, det är som du säger, så länge du äter som "vanliga" människor med små synder ibland och att vara nyttig annars, You GO Girl!

    SvaraRadera