"Jag kan unna mig"

Har blivit slarvig med att uppdatera veckans vikt på söndagarna här i bloggen, men jag håller koll ändå...

Veckans vikt: 57,5kg
(från söndagen 25 juli)

Något jag gått och irriterat mig på ända sedan jag lade om mina vanor är hur folk säger saker som:
"Jag cyklade i 20min idag, så jag unnade mig en kexchoklad"
För det är ju löjligt självklart att 20min cykling inte gör av med den där kexchokladen. Nu är jag förvisso inget hälsofreak som är otroligt insatt i hur många kalorier man gör av med genom si och så lång träning, men allmänkunskapen och det sunda förnuftet har jag, och jag VET ju hur lätt det är att ljuga för sig själv, och VARFÖR man gör det.

Därför blev jag väldigt ledsen när jag insåg för en tid sedan att jag själv kör med det där (igen). Att jag får UNNA mig saker. "Jag får UNNA mig mycket smör på mackan, för jag köper inget lördagsgodis" eller "Jag får UNNA mig de här kakorna, för jag har ju blivit smal" osv.

Jag har bedragit mig själv en tid nu med detta, satt emot allt onyttigt med att jag gör andra saker bättre, eller att liiite dumheter (som faktiskt blir en hel del när man slår ihop alltsammans) inte gör något för jag har ju ändå blivit smal. Jag har definitivt börjat glida in i mitt gamla tänk och beteendemönster, kanske är det inte ens i närheten av hur jag misshandlade min kropp tidigare, men det är ändå mer än ett steg bakåt, mer än ett steg åt fel håll.

Allting handlar ju inte om att gå ner ner ner i vikt, utan nu när jag faktiskt har gått ner det jag ville så handlar det ju om att dels HÅLLA VIKTEN, men också att fortsätta framåt. Inte för att tappa vikt, men för att få ett sundare liv, en sundare livsstil, en friskare kropp.

Jag lever (definitivt) mer osunt idag än vad jag gjorde för ett halvår sedan. Mer fet mat, mer fika, mer alkohol osv. Visst vet jag vad som utlöst det, men det är ingen ursäkt. Att jag börjat leva mer, blivit mer social och allt därtill som försätter mig i situationer dagligen där monstret Glufs-glufs vill bryta sig ut ur sin bur är INTE en giltig ursäkt för att jag ska få göra och äta så som jag gör nu.

Besviken. Jag är MYCKET besviken på mig själv.

Nu i höst ska jag försöka ändra på detta och vända mina steg åt rätt håll. Självinsikt är första steget mot framgång, det tror jag benhårt på! Och som mitt absoluta favoritcitat lyder:
“A journey of a thousand miles must begin with a single step.” – Lao Tzu

Jag sitter och grubblar över vad jag vill och verkligen ska försöka lyckas med... Har hittills kommit fram till:

- Sluta röka
Ja, dessvärre är jag en inbiten nikotinist sedan 14 års ålder. Har bara lyckats sluta två gånger i mitt liv, och båda gångerna hade jag hjälp av en rökavvänjningssöterska samt läkemedlet Champix (lär gå in mer på detta när jag väl slutar röka). Så jag VET att jag kan, det gäller bara att rota fram den där orken att ta itu med något man vet är obekvämt och jobbigt..

- Dagliga promenader (helst med stavar?)
Började ju få riktigt bra promenadrutiner i vintras, men sen kom sommaren och min gulliga promenad-faster reste bort. Trist nog hade jag inte disciplinen att dra ut mig själv på promenaderna.. Men nu har jag hittat en ny promenad-kompanjon, så detta skall rådas bot på!

- Nyttigare frukost-rutin
I dagsläget består mina frukostar utav en macka och en kopp kaffe. Jag känner att min kropp skulle må bättre av t.e.x havregrynsgröt, fil med fiberrik müsli eller dyl. Kanske skulle jag få lite mer ork också?

- Någon form av träning (yoga? styrketräning?)
Detta ständiga oöverstigliga hinder. Träning. Det jag aaaaaldrig lyckats få in som rutin i mitt liv. Men jag får aldrig sluta försöka, för endera dagen SKA jag lyckas!

- Nyttigare dagligt intag av "ätbara ting"
Denna sista punkt är definitivt en utav de viktigaste. Min tidigare så effektiva regel att "bara äta kakor etc i sociala situationer" har verkligen blivit allt annat än effektiv, då jag hamnar i sociala situationer varenda dag numera. Att jag är ute i svängarna ständigt har även påverkat hur ofta och vad jag äter i form av lunch och middag, det är allt som oftast bara det snabbaste/enklaste jag kan slänga ihop eller också inget alls eftersom jag känner att jag inte hinner.

Dock ska jag inte börja med alltsammans på samma gång. Tänkte försöka börja beta av listan genom förbättrad frukost kombinerat med morgonpromenader. Just nu händer det en del i mitt privatliv som gör det lite svårt att sätta igång idag (åååh, jag vill SLÅ mig själv för att har mage att säga såhär..) så jag har istället spikat att startdatumet är 1 september.


Min viktnedgångsresa kanske har nått sitt slut, mitt första år som viktopererad och ständiga minus på vågen kanske är över, men det är nu jag verkligen måste kämpa själv. Nu har jag hoppat av räkmackan som jag gled på sååå långt, och nu måste jag gå till fots.